maskkorv.

det sticker i min själ och jag saknar poplivet så mycket.
glitter och fruar och paljetter och timo och pussar och vasa.
och hårspray och cigaretter.
jag vill vara en fru igen. jag vill vara odödlig och vackrast i världen.

jag äter nachos och tänker på te. jag lärde mig älska båda på vasa.
och jag lärde mig hata dom andra. dom vanliga.
dom som mina fruar är numer. och det är svårt att släppa gamla vanor.
för jag vill inte vara dömande, jag vill vara öppen.
men jag vet inte om jag kan, och det, det skrämmer mig.

i've got none.

hej.
jag heter linn.
och jag är den mest ledsamma ursäkt för en människa
som någonsin levat.
jag vet ingen som är lika patetisk som jag,
och bara det faktum att jag skriver det här
visar väl vem och vad jag är.
jag är feg. jag är rädd. jag är ful. jag är äcklig.
jag har inget annat än minnen och dom är minnen från en annan människa.
om jag bara hade mod.
då jävlar skulle jag leva.
men jag är skiträdd. för varenda människa i universum.
det är ett ganska stort hinder.
och ingen ger mig direkt något som motsäger vad jag tror.
så jag fortsätter vara skiträdd för allt som går på två ben och pratar.
fuckitall.

death.

 

playlist

 

so frightened of dying
relax yes i’m trying
but fears got a hold on me

i love the quiet of the night time
when the sun is drown in a deathly sea
i can feel my heart beating as i speed from
the sense of time catching up with me
the sky set out like a pathway
but who decides which road we take
as people drift into a dream world
i close my eyes as my hands shake and when i see a new day
who’s driving this anyway
i picture my own grave

cause fears got a hold on me.

is that a monster?

mmm...
redesign.
fjanthipsterheader,
men jag gillare ju.

natt nu.
jag har inte vart uppe till 2
på hur länge som helst.

sommarlov är det bästa som finns.

deep sea divers

darwin deez, fyfe dangerfield & la priest.
huvudvärkstabletter,
torkad ananas,
engelska grammatik.

gröna post-it lappar.
bara för framtiden.
bara ifall att.
never too sure, r?

jag bryr mig inte om dugg.

electronic renaissance

tänk att belle och sebastian kan göra en så fruktansvärt glad
men också så hemskt ledsen att det känns som om man ska gå av på mitten.
eller kanske bara gurgla ihop till en liten blöt boll av gurgelslem.

jag har bara ginger att tacka för det här.
om jag bara hade mod.
och lite tur.
då jäklar.
sommaren hade vart räddad -
tusen gånger om.

mayfly

you can't have the doctor without the monsters.
man kan inte få det bra utan det dåliga.
pfft, som om jag bryr mig.
ignorera, det är så jag ser det.
jag är så jävla mycket doktor man kan bli.
utan några jävla moster i släp.
det är just därför jag är bra.
take it or leave it.
stupid shirehunt.

skingra dig!

hemma. 21.17.
jag känner mig normal.
idag har jag dansat och kramats.
pekats på och blivit beundrad.
träffat nya vänner.
hittat gamla.
sett emil,
finaste emil som man blir gråtglad av att lyssna på.
blivit sådär underbart flummig,
som jag älskar att vara.
förmodligen gjort bort mig massa gånger.
jag gillar aldrig att skriva det men
jag känner mig normal.
och det får mig att känna mig lycklig.
jag önskar det kunde vara såhär oftare.

softie.

är inte fräkniga armar och rött hår ungefär det finaste som finns?
gingerboys borde inte få sitta och rufsa runt i sitt hår på bussar.
inte, inte, inte bra.

nu ska jag cykla bort allt pirr.
inte bra. alls.

disgusted.

relax.
yes, i'm trying but fear's got a hold of me.

brb, throwing up over stupid fucking people and their stupid fucking ways.
stop being so fucking ridicoulus!

scary

fuck.
fuckfuckfuckfuckfuck.
FUCKITYFUCKFUCK.

this is shitty.
fuckitall.

there there.

I watch the stars from my window sill
The whole world is moving and I'm standing still

Woke up and wished that I was dead
With an aching in my head
I lay motionless in bed
The night is here and the day is gone
And the world spins madly on

-

Staying up last night
Going nowhere with my train of thought

there it was.

i natt var en sån natt.
insåg att om jag dör är det troligt att jag upptäcks efter 3-4 dar.
det är ensamhet i ett nötskal. att fundera på när man hittas död.
att inte veta självklart.

men. något så enkelt som: allt bra?
ger mig hopp.
han räddade min natt.
och min upphämtning av tron på människan.