onsdag 12 januari 2011

att inte tro.

är det såhär det känns?
att inte tro på framtiden, att förlora hoppet
och att inte se någon mening i något?
för varför skulle i morgon bli bättre än idag?
jag vill bara gömma mig och sova och aldrig vakna.
jag gråter och jag kan inte sluta.
för jag ser inte hoppet,
jag ser ingenting.

1 kommentar:

  1. I vår ska jag dra med dig till saltholmen, parker samt spårvagns utflyckter, vare sig du vill eller inte.

    SvaraRadera