lords of the woods.

there are things you should never forget.

fortfarande.

rainclouds

Dimmiga dar, vad fanns det att se klart?
Dimmiga dar var fina dar
men jag såg aldrig riktigt var vi var.
Jag förlorar alla mina vänner
den här gången.

åh håkan, du är.

i've got none.

hej.
jag heter linn.
och jag är den mest ledsamma ursäkt för en människa
som någonsin levat.
jag vet ingen som är lika patetisk som jag,
och bara det faktum att jag skriver det här
visar väl vem och vad jag är.
jag är feg. jag är rädd. jag är ful. jag är äcklig.
jag har inget annat än minnen och dom är minnen från en annan människa.
om jag bara hade mod.
då jävlar skulle jag leva.
men jag är skiträdd. för varenda människa i universum.
det är ett ganska stort hinder.
och ingen ger mig direkt något som motsäger vad jag tror.
så jag fortsätter vara skiträdd för allt som går på två ben och pratar.
fuckitall.

round?

it's a squrckle.

because he said so.
och det är väl allt som betyder något,
eller hur?

a rose by any other name...

jag såg pierre idag.

fick mig att tänka på nemo&massimilla.

konstigt hur saker kan läcka genom olika världar.

nästa år kan jag vara nemo.

jag hade inte haft något emot det.

inte alls.

men pierre var aldrig som massimilla.

inte för mig iallafall

olika effekt för olika människor antar jag.

anyways,

framtiden är min.

och det är allt som betyder något.

det blå.

 

vill ha.

sommar,

ränder,

pop,

bubblor,

havet,

håkan,

socker,

solen,

dekandens,

picknick,

 livsgnistan.

insikter

ett.
jag älskar den här videon mer än något just nu.



två.
jag lyssnar på broder daniel av helt och hållet nostalgiska skäl.

glittery

jag tänker hela tiden på något jag borde skriva här.
något som jag borde få ur mig.
men jag glömmer.
glömmer hela tiden.

jag återkommer när jag kommer ihåg.