there it was.

i natt var en sån natt.
insåg att om jag dör är det troligt att jag upptäcks efter 3-4 dar.
det är ensamhet i ett nötskal. att fundera på när man hittas död.
att inte veta självklart.

men. något så enkelt som: allt bra?
ger mig hopp.
han räddade min natt.
och min upphämtning av tron på människan.

round?

it's a squrckle.

because he said so.
och det är väl allt som betyder något,
eller hur?

cuppa

 

varför är vi så rädda för sanningen?

tårar

allt handlar om prioriteringar.

varför har ingen samma som jag?

spela roll.

their loss,

not mine

grätgrätgrät 

igen när jag kollade på 

dwconfidential.

jag tror min ena tårkanal 

är infekterad.

in the sun.

sjuk.

sjuk, sjuk, sjuk.

vad är det för fel på mig,

varför blir jag aldrig frisk?

can you hear them?

why can't you hear them?

just listen to the drums.

they're real.

Skolhelvetet.

God dammit, jag orkar inte mer.
Skolan äter upp mig.
Jag finns inte kvar, det ända jag har är oro, stress, trötthet.
Förutom när Sara tar bort det.
Men det räcker inte.

Jag har aldrig varit så skoltrött som jag är nu.
Jag har ett svenska arbete & ett svenska prov, ett NK arbete, 1-2 sidor + frågor i historia, 1 arbete och två prov i Kultur & Idéhistoria, massor med kinesiska & träningsdagbok i Idrott att fylla i.
Det här ska helst vara klart innan påsklovet.
Ibland förstår jag inte varför jag ens försöker.

Eremit hade inte vart dumt.

edit: yay, svenska arbetet är klart! Bara 9 saker kvar, det ser lite ljusare ut. :)
edit 2: yeees, historia arbetet är också klart! <3 8

19 Februari 2009

Den där lilla känslan som sätter sig i huvudet och inte vill försvinna.
Den där tunga stenen i fötterna på vägen hem.
Den där tystnaden när dörren stängs.

Allt är en effekt av samma sak.
Ensamhet.
Jag hatar den. Så fort jag är ensam glömmer jag att jag har någon överhuvudtaget.
Jag kan inte förstå att för en timme sedan var min bästa vän här.
Hon låg på mig och vi skrattade så att vi inte fick luft.
Allt det känns så långt bort. Inget känns så långt bort som en timme sedan.
Jag klarar av att vara själv men ensamheten hatar jag.

Ändå är jag inte ensam, långt i från. Det kan man se om man tittar på vad jag är;
Dotter, vän, syster, student. Allt beskriver mig i relation till andra.
Det får mig att tänka på vad jag är när jag inte står i relation till någon annan.
Vem är jag?

/L

p.s bilden är målad av John Bauer och körd genom poladroid

Kärlek

Just nu känns mina känslor som i en Lasse Lindh låt;

"Du kan få mig hur lätt som helst 
något så simpelt som att du håller mig hårt,
blås på det onda, ta bort allting svårt

Åh kärlek, var inte kärlek
menat som något enkelt att ge
när blev kärlek så svårt att få

Du kan få mig hur lätt som helst
om du ler när det regnar och fångar min blick
i en tid där ingen nånsin ler och fångar min blick"

Lasse Lindh - Du kan få mig hur lätt som helst.

Jag hungrar så förfärligt efter kärlek.
Jag är sjuk av längtan och sjuk för övrigt också.
Jag tror att de hänger ihop.
Jag är sjuk för att jag längtar efter kärlek
och längtar efter kärlek eftersom jag är sjuk.

åh, jag vet inte. jag svamlar. jag borde verkligen sova.
bilden kommer från Borås Stads hemsida.
fin skylt.<3 

God Natt.:*
/Blå 
P.S Nu är det bara 2 dagar kvar. dessutom ska jag logga in på bdb imorgon... 

Sanningen

Det är inte riktigt klokt och jag vet inte varför. Är det bara så att man inte ska förstå någonting av varför? Är det så att hela livet ska vara en lång, seg kamp för att förstå varför? Jag börjar nämligen bli tämligen trött på att söka svar. Jag kanske borde ta och acceptera att livet kanske inte har något svar. Att man inte ska tro att det finns någon mening, mer än att göra det mesta av dagen? Bli nihilist...? Fast dom verkar ju inte riktigt kloka dom heller.

Nä, ett tag till får jag nog leta. Och när jag har hittat det jag letat efter kommer jag att banka in det i människors hjärnor så att dom kanske äntligen förstår. Fast det kan ju förstårs någon komma på att göra innan mig. Kanske är alla religiösa knäppbollar sådana som jag vill bli. Helt sjukt, sån vill jag inte bli. Blä.