att vara svag

känner mig fortfarande dödligt nedstämd.
jag vet inte hur jag ska orka.
för det gör jag inte.
sjuk, sjuk, sjuk.
kroppen tar mina själsliga symptom och sätter dem i min fysiska kropp.
den värker och infekteras.
mind into body.
mest vill jag försvinna.

jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.
och jag vet inte hur jag ska kunna säga något till dem som behöver veta.
veta varför jag inte vill sova på övervåningen.
jag vill berätta om att jag känner på knivarna varje gång jag får chansen.
jag vill få hjälp, jag vet bara inte om jag vågar.
för jag har alltid varit den som orkar.
den som inte klagar.
den som klarar allt och aldrig gör något jag inte borde.
jag hatar den jag är.
och den jag måste vara.
och den som de tror att jag är.
något är fel.
helt fel.

rainclouds

Dimmiga dar, vad fanns det att se klart?
Dimmiga dar var fina dar
men jag såg aldrig riktigt var vi var.
Jag förlorar alla mina vänner
den här gången.

åh håkan, du är.

there it was.

i natt var en sån natt.
insåg att om jag dör är det troligt att jag upptäcks efter 3-4 dar.
det är ensamhet i ett nötskal. att fundera på när man hittas död.
att inte veta självklart.

men. något så enkelt som: allt bra?
ger mig hopp.
han räddade min natt.
och min upphämtning av tron på människan.

the blue skies are coming

Varenda gång jag lyssnar på The First Days of Spring får jag gåshud.

Jag blir tårögd och lycklig och sorgsen och allt annat också.

Känslococtail.

Och om jag inte kommer till Oslo eller Köpenhamn i April är våren förstörd.

Our Window - Noah and the Whale

drink

alltalltallt.

jag är användbar, men bara ett tag.

alla är det.

men varför blir jag kvar?

snällhet.

feghet.

längtan.

ren oförmåga.

jag.

tom.

morgondagen får utröna hur

det kommer att sluta,

då eller senare.